Nya skor och uppe och går

Anton reste sig häromdagen mot mig, svårare är det än så läge att resa sig mot bordet eller soffa. Men med lite hjälp på traven så tränar han nu för fullt på att gå. Ganska stabil är han, står själv i några sekunder. Sådana här framsteg är så otroligt häftiga och man ser hur otroligt lycklig han själv blir! När han står mellan två personer så ser man också hur han verkligen vill gå emellan, men det dröjer nog lite. Är det så att han ska strunta i att krypa, utan kör på sin annorlunda stil och sen bestämmer sig för att gå istället?

 Hmm, hur ska man göra nu såg det ut som att han funderade.

Lyckligaste killen i stan!

 Antons första "gåsko"!

Så när jag berättade om detta igår för mormorn sa jag att det kanske är dax för Antons No.1 Kavatskor nu. Hon gav Clara hennes första skor så jag tänkte att hon kanske ville göra lika med Anton. Till mellis kom hon och morbror Jonas och fikade och då hade hon med sig skor till båda barnen.

Claras fina vår/sommarsko. 

Tyvärr var Claras skor för stora och behövde bytas, då bröt hon ihop totalt eftersom hon inte fick använda dem på en gång. Snälla morbror Jonas åkte och bytte, så sen kunde hon ha dem resten av kvällen. Imorse stod de vid hennes säng så jag antar att F fick lirka av henne dem då han nattade henne.

Syskonmys i soffan med nya skor.

Söta syskonen, de har så roligt tillsammans nu och man ser hur mycket de tycker om varandra. Clara är så duktig med Anton och hjälper honom gärna. Anton ser upp till Clara och studera henne noga när hon busar runt och leker. Tänk vilken fart det kommer bli här hemma snart när också han är uppe och springer. Nu hoppas vi att Claras förkylning snart ger med sig, nätterna går bra nu men hostan sitter i. Medicinen lirkas i mot muta med Ahlgrens bilar. Jobbigt är det däremot emellanåt, med mycket mera gråt än vad vi är van vid från hennes sida. Lillpluttan.